Om världens vackraste föräldrar
Nu har det gått en månad sedan mamma och pappa åkte hem. Men dels så går tiden bra fort här för det är ganska mycket att göra. Sedan så har ju inte tiden funnits. Dessa två orsaker hör nog ihop eller är samma. Men ja, vad hettere...
Mamma och pappa. Mina rollmodeller. Mina föräldrar, mitt livs första riktiga kärlekar. Människor vars lukt, värme och uppenbarelse alltid givit mig värme, kärlek och trygghet. De två vackra personerna som lyckats uppfostra mig och mina syskon till att bli de vackra vuxna vi är nu.
Mina föräldrar, mimmi och berra. De var här hos mig. De besökte Maldiverna. För dem en nästan 3 veckor låång härlig semester då allt klaffade. För mig ett lyckorus som fortfarande håller i sig. För mig en kärleksförklaring utan dess like.
Förväntan när jag den morronen åkte för att möta upp dem på flygplatsen var så stor att jag nästan sprack. Några dagar tidigare så hade jag funderat mycket över det här med att de faktiskt kommer ner och hälsar på. Mina vänner här nere sa det att "du skulle bara veta hur lyckligt lottad du är." Någon började kika lite snett på hon den där vita flickan från europa vars föräldrar faktiskt har råd att komma hit. Men vad jag skulle göra åt de anklagelserna och sneda blickarna visste jag inte. Så de försvann nog ganska snart där. Jag pratade lite kort med någon av dem och det är ju faktiskt så. Vi väljer inte våra föräldrar, vi väljer inte vilket land vi föds in i. Vilken kultur och religion. Vilket liv vi faktiskt får. Vad som sedan är upp till oss är att göra det bästa av situationen.
Men sedan kom den där dagen. Jag hade spelat upp för mitt inre så många gånger. Hur jag står där utanför vänthallen och nästan spricker. Hur jag först ser bagagevagnen med deras blåa och röda väska, för att sedan i slow motion se dem komma gående bakom den. Hur jag möter deras blickar och tårarna börjar rinna. Hur jag inte kan sluta skratta och lyckan bara sprutar. Hur vi inte vill sluta kramas.
Det blev så. Låånga sekunder fyllda av förväntan. Låånga sekunder fyllda med glädjerus, med skratt, tårar och lycka. Pappa till och med knäppte en bild på tårarna.
Dagen de kom visade jag upp Male, en av mina städer i världen. Sedan på kvällen lämnade jag dem på vandrarhemmet jag hade inkvarterat dem på. De tog sig till Male och tog sig runt där och njöt av vad den staden har att erbjuda.
Sedan tog jag med dem till mitt vackra hem, Sheraton. De stannade här några dagar. Vi solade, badade, åt god mat, spelade tennis, utövade Tai Chi. Jag jobbade samtidigt och det gick väldigt smidigt. De var inne på spat och hade varsin massage med.
Några dagar senare tog vi oss an en safaribåt och därifrån såg vi lite lokala öar, vi snorklade, solade och njöt av havet. Vi träffade världens sötaste italienska windsurfargäng som glatt tog emot mamma och pappa som tryga förebilder. Vi, snorklade med delfiner, stjänrfiskar, mantror, clownfiskar, sköldpaddor och allt underbart vackert. Jag förstog helt plötsligt varför ostron anses sensuellt. Solnedgångar out of this world.
Efter några dagar fylld med vyssande vågor och avslappning. Av god hemlagad mat, livemusik, italienska och franska tog vi oss vidare och hamnade på en annan resort.
Vi hamnade på kandooma. Supervackert och massa trevlig personal. Stor vacker pool, mer vackra solnedgångar, mojitos, takterasser, banyanräd med lianer, stränder, vit sand, beanbags, spa, jacuzzis, god mat, sol, bad, prommenader. Underbar, underbar, underbar kärlek och familjeliv.
Det var fantastsikt superbt och helt underbara dagar. Så lyckligt sprudande av kärlek värme och kramar att det är svårt att beskriva med ord. Jag är så otroligt lycklig att mina vackra mina underbara och mina änglalika föräldrar kom ner och besökte mig. Ni kom hit till mig såg min värld härnere. Såg och träffade min Sheratonfamilj. Såg mitt nuvarande liv i paradiset.
Jag vill tacka er och jag älskar er. Ni rular min värld. Ni har byggt mig till den jag är. Ni är stolta och ni älskar mig. Ni finns i allra högsta grad och gör min värld fulländad. Så tack för titten.
Tack själv du underbara dotter.Det var helt fantastiskt att få dela dessa dagar med dej och i din värld.Jag är så tacksam för allt vi fick uppleva.Puss ock kram från mej.
Det låter underbart! Längtar till den dagen då jag får kramas med dig!
Ja du Mariell,det finns nog bara en av dig,det finaste blogginlägg jag läst och tror dina päron är grymt stolta att just du är deras dotter,visste sen tidigare att du kan förmedla känslor i text men jäklar vad gott att ha dig som bloggvän,allt bra med mig men har blivit särbo och det märks inte för exet är oftast hemma som vanligt och vi är vänner men hon har en lägenhet nu och jag bor kvar i huset,solen skiner sen ca 2 veckor och det är riktig sommar nu,semester om tre veckor,ha de gott o kram,snuttan.
snyft, gråt Dammit! Du får inte skriva så vackert! Sitter här och tåraran trillar. Det påminner så otroligt mycket när mina underbara föräldrar besökte mig i USA. Med din underbara mamma som guide, no less! Visst skall vi vara tacksamma att de är så underbara, våra föräldrar. Vi har en jävla tur, helt enkelt. :-) Ditt paradis, ditt liv. Jag avundas dig så mycket. Du har verkligen lyckats i livet, kusin. Är så gruvligt stolt över dig. massa kramar